Viva Las Vegas!

Hm... vagel i ögat! Åh.. va det gör ont!

Hade nu min farmor suttit här hos mig hade hon sagt...

- Och vem har du flörtat med?

Och jag hade ju svarat (med en sådan där oskyldig blick, en blick som vi alla kvinnor föds med)...

- Ingen farmor! Åh, i min ålder flörtar man inte farmor!

- Hm... men Suzana, ögon ljuger inte!

- Näää, jag vet!

- Du har ju en vagel i ögat, ett bevis för din man att se vad du har gjort (givetvis säger min farmor detta för att skoja... för min farmor hon var skojig och busig, hon föddes busig, och hon gick bort lika busig! Oh vad jag känner att jag är lik min farmor!)

- Meeeen farmor dååå! (skratt)

Så... hm... vem har jag flörtat med? Ärligt? Ingen! Eller?

Fööööör när jag tänker efter riktigt noga så fick jag ju ont i ögat i måndags, efter att vi varit på fotbollsmatchen på den nya arenan här i Kalmar (och nej, nej, jag flörtade inte med fotbollsspelarna, dom var alldeles för långt ifrån mig... tyvärr).

Men det kom fram en kille (eller... man kanske ska säga man när dom är runt 40-år?) till Patrik och frågade om han kunde ta lite kort på honom. Och jomenvisst, hobbyfotografen Patrik klickade på flitigt med mannens kamera.

Efteråt småpratade dom (precis rakt ovanför mig) och mannen tyckte Patrik hade en fin kamera. Så Patrik (ärlig som han är) sa

(som det var), "det är inte min kamera, det är min sambos".

Och så presenterades vi, mannen och jag.

Efter lite småprat satte jag mig ner igen och Patrik fortsatte att prata med honom.

Och då hade mannen frågat Patrik om vi var gifta.

- Nej, det är vi inte, hade Patrik svarat.

- Då tycker jag att du ska gifta dig med henne, hon är riktigt trevlig!

- Mmm, som om jag inte har försökt... många gånger (sant!).

- Hahaha... jasså, är hon envis?

- Om hon är (sant det med!)!

- Men då kanske du inte har frågat på rätt sätt?

- Finns det rätt och fel sätt? (Patrik lite fundersam!)

- Hahaha... jaaa, det kan du ge dig på att det finns! (Oj, det här visste faktiskt inte ens jag!)

- Jaha... (Patrik mycket fundersam!)

- Men ärligt, gift dig med henne... innan någon annan gör't!

(Oj, oj, oj... nu är till och med jag snopen... "innan någon annan gör't"... min dröm som jag hade för läääänge sedan kanske slår in... Brad Pitt ringer på dörren och sveper med mig till Hollywood... han kommer givetvis inte på en vit häst, sådana löjliga drömmar har jag inte, men i en läcker sportbil och kör oss till närmaste flygplats... som ligger typ 1 kilometer härifrån, och sim-sala-bim... jag är i Hollywood och heter Suzana Pitt Music!)  ;)

Och ja, visst har Patrik friat! Och ja, jag har sagt nej!

(Jag vet allt vad ni tycker nu... sååå taskig!)

MEN jag har ju varit gift två gånger, kyrkligt och borglit!

Och bägge gångerna slutade det med skilsmässa! Så det har liksom känts som om jag har gjort mitt med allt vad giftemål heter!

Men nu har jag, tro det eller ej, kommit på att jag faktiskt har ett bröllop som jag inte har gjort! Jag har ju inte gift mig i ett kapell! Typ i Las Vegas med Elvis Presley som vigselförrättare! Jag menar... vem kan motstå Elvis? Ja inte jag i alla fall!

Elvis tittar på mig med sina gröna ögon och sjunger med sin underbara röst:

- Tager du Suzana Maja Music, Jan Patrik Mikael Lyckman, till din äkta man att älsk...bla, bla, bla...?

Jag, helt hypnotiserad:

- Absolut Elvis! Viva Las Vegas!

Så mannen på fotbollsarenan kanske har rätt!

Patrik kanske inte har frågat på rätt sätt... hi hi hi!

Och vageln i mitt öga var nog menat till mannen, men av någon konstig anledning hamnade den i mitt öga! Eller hur..??

Älskar den här bilden som jag tog på

William och Edward i Barcelona!

Bröder! Så lika, men ändå så olika!

Ett till favoritkort taget i Barcelona!

Patricia och Edward tillsammans med klockmannen!

PS! Kolla in bussen som "swishar" förbi i bakgrunden!

Hur häftigt kort som helst!

Barcelona på morgon, Barcelona på kvällen...

Barcelona dygnet runt, året om, för lille Wille :)

Patrik sätter ihop Edward och Williams fotbollsmål...

i vardagsrummet, men jag lovar...

det ska inte stå där! Tyvärr ;)

Se där! Jag lovade ju! Inget fotbollsmål i vardagsrummet!

William tränar på inlägg och Edward tränar som målvakt!

Det är ju inte bara jag som är data-nörd i familjen ;)

Det här var riktigt gott!! Räksallad á la Suzana!

I kväll blir'e fotboll för killarna i familjen och vi tjejer

(utom Patricia, som är på väg hem från sin praktik i Stockholm) har tänkt att gå på bio, Water for Elephants!

Och efter bion, typ runt tio, halv elva, kommer min efterlängtade dotter hem! Gu' vad vi har saknat dig Patricia! Och det bästa av allt... hon har saknat oss! Ingen flytt till Stockholm för hennes del inte, ha ha, det var väl det jag visste!

Borta bra, men hemma bäst! Välkommen hem Patricia!

Tjinge-linge-ling!

Viss kärlek är som vinteräpplen, mognar sent och håller länge! (Okänd)

Gifta sig i ett kapell i Las Vegas skulle ju passa dig som en hand i handsken, hoppas han läser din blogg!!

Jag gifte mig borgligt båda gångerna men med Magnus var det så självklart att jag skulle bli hans fru, det var liksom skrivet i stjärnorna och när han friade så grät jag så jag knappt kunde hulka fram ja! Första gången var det bara för att göra det typ, vi väntar ändå barn, då kan vi lika gärna gift oss. Typ. Stort misstag. STORT!

Kram

Hej!

Nu har jag läst ifatt, tittat på dina fina bilder och förundrats över din härliga familj!! Vilket firande du fått på din stora dag! Vilka presenter dessutom!!



Hm...känner igen det där med att gifta sig. Har man gjort det en gång är man liksom inte lika sugen. Ja, såvida man inte blir friad till på "rätt sätt":-)

Ligger kanske något i det:-)



Hoppas du har en fin helg!!

Kramar