Okey, vet att många väntar på att jag ska blogga om Ricardo Santos och hans övergång till Djurgården...men tji fick ni! För detta inlägg kommer att handla om Pelle!
Världens bästa Pelle!
Det finns absolut ingen likhet mellan Pelle och Ricardo...ingen alls. Pelle använder sina händer i sitt professionella arbete, Ricardo sina fötter. Pelle använder en sylvass sax, Ricardo sylvassa fotbollsdojjor. Pelle är ljus, Ricardo är mörk. Pelle är min frisör, Ricardo är min "svärson". Och jag gillar dem bägge, lika mycket, men på olika sätt!
Egentligen skulle han börja jobba klockan 10, men eftersom det inte gick några tåg så att han skulle vara framme vid den tiden fick det bli klockan 14.00.
Patricia och Thiago fick den äran att åka till stationen för att möta upp Pelle och frisörstolen.
-Men hur vet jag vem som är Pelle?
-Ah, Patricia...det ser du..
-Hur då? Jag tänker då inte ha en skylt där det står PELLE på...
-Du att Pelle, det är han med frisörstolen. Tror inte det är någon mer på tåget från Göteborg som har en frisörstol som resessällskap...
Jag hade förberett så gott det gick, så det vara bara för Pelle att sätta igång.
Vilket han gjorde.
Färg blandades, hår klipptes, hår kammades, hår limmades, hår fönades och stylades...och sim-sala-bim...när vi var klara hos Pelle kunde vi alla gå på röda mattan...DEN röda mattan ni vet...i HOLLYWOOD!
Jajjamensan, vi hade smält in som vilken filmstjärna som helst.
Jag, gammal frisör som jag är...eller gammal och gammal...lagom gammal, lagom ung...trivdes som fisken i vattnet HELA lördagen! Som jag har saknat frisöryrket! Men nu får jag känna mig hemma två gånger i månaden på Zizka Medical, för så är det...Pelle kommer hit varannan helg! Wiiihooo!
Susanne & Pelle...
Susanne blev klippt, färgad och dessutom gjorde Pelle lite extension på ena sidan! Vilken förvandling! Snyggt! Läckert! Häftigt! Så passande för Susanne!
Jag & Pelle...
Och så var det min tur att sätta mig i den urläckra frisörsstolen! Jag blev klippt och jag fick extensions...mycket och långa! Äntligen långt hår! Jag blev hur nöjd som helst! Verkligen! Pelle är expert på extensions!
Jag vill också säga att Pelles teknik är unik!
Pernilla & Pelle...
Den största förändringen gjordes nog på Pernilla. Från ett tunnt, slitet och kort hår till tjockt, långt och fluffigt! Supersnyggt! Pernilla är mer än nöjd, jag vet för hon kollar sig i spegeln flera gånger om dagen och ler!
Pernillas egna ord...
"Jag har aldrig varit så här nöjd någon gång med mitt hår! Vart jag än i världen flyttar kommer jag ALLTID att gå till Pelle med mitt hår! Han är min frisör nu och för alltid! Världens bästa Pelle, helt klart!"
Titti & Pelle...
Titti fick håret färgat, klippt och stylat. Dessutom fick hon mycket tips och råd av Pelle...så som...
Ingen toffs i håret (Titti hade toffs varje dag, men inte nu längre).
Föna håret torrt varje gång du tvättar det (Titti ägde ingen hårfön, och la sig med blött hår. Men nu äger Titti en hårfön så nu sussar Titti gott med torrt hår).
Borsta håret morgon och kväll med en svinhårsborste (Öh, Titti borstade hm kanske håret en gång i månaden, men nu borstar hon två gånger om dagen).
Och för gud skull, använd balsam! (Titti: Balsam, hm...är det ett måste? Pelle: JAAA! Så nu använder Titti även balsam).
Bra jobbat Pelle! Bra jobbat Titti!
Åsa & Pelle...
Åsa fick också sitt hår fixat av Pelle. Färg, klipp och styling! Riktigt läckert!
Visst är han duktig våran Pelle?!
Om ni är intresserade av att få håret stylat av Pelle så kan ni ringa till Zizka Medical, 0480-699 39.
Pelle kommer till oss igen den 28:e januari.
Si så där jaaa...färdig bloggat för denna gången!
PS! Frisörstolen är kvar på Zizka, så Pelle har ingen resekompis nästa gång han kommer...har en känsla av att han tycker det är rätt okey...att åka själv ;)
PS IGEN! Pelle och Åsa sammarbetar med Jeanette Rokas på Rokas Prestige! Häftigt!
Tjinge-linge-ling!
Alla har sin skönhet, men det är inte alla som ser den.
I lördags hade vi öppet, Åsa och jag på Zizka. Massa kunder inbokade! Superkul!
En vännina från mina hemtrakter var en av mina kunder! Har inte träffat henne på många, många år! Och nu äntligen blev det av...tacka vet jag Zizka Medical!
Gammal kärlek rostar aldrig brukar det heta...men i mitt fall har all gammal kärlek rostat...öhh...nästan...för jag erkänner, jag är fortfarande störtkär i en gammal kärlek, George Clooney ;)
Men gammal vänskap däremot, den rostar aldrig hos mig! Aldrig!
Tack Susanne o Putte, det var underbart att träffa er! Verkligen!
Och det bästa av allt...vi ses ju snart igen!
Miljoner med tack för den fina blomman Susanne E! Så underbart fin!
Och miljoner med tack för Sushi, Åsa! I love Sushi! I really do!!
Och under lördagen fick vi "dropp in" kunder! Och en av droppisarna var en väninna till mig! Hon fick hjälp mot sin migrän! Precis som jag har fått! Samma läkare, Åsa, samma metod! Och så läste jag på min vänninas status på Facebook dagen efter...behandlingen hade hjälp! Åh...den statusen gjorde min söndag, till den bästa söndagen någonsin! Är så glad och lycklig! Vilket fantastiskt jobb jag har!! Små och stora hjälpmedel för olika behov, och nöjda, fina, underbara kunder!
Och den bästa läkaren Åsa förstås! Ah, kan ju knappast bli bättre!
På lördagen fick vi även besök av hudterapeuten Gail från hudvårdskliniken i Oskarshamn! Vilken fantastiskt duktig hudterapeut! Jag är ju ganska kräsen av mig när det gäller min hud, jojjomensan...har varit besviken många gånger. Men inte den här gången inte! Jag fick en behandling av Gail, en behandling som jag länge har velat göra men inte hittat någon som gör det. Jag såg (erkänner) på Hollywoodfruarna när dom fick en ansiktsbehandling...och jag bara kände...JAG VILL OCKSÅ HA!!
Och nu fick jag det, äntligen! Microneedling! Tror att vi är ensamma om att ha Microneedling i Kalmar. Gå gärna in på Gails hemsida för mer information om Microneedlig, för jag säger då bara...den måste göras!
Efter Microneeding fick jag en...ööh...smurfmask??...haha, nix, även om jag kände mig som en smurf så var det en fuktighetsmask.
Och den var skitcool och skitskön! Verkligen! Helt underbar!
Gail kommer att vara hos oss på salongen 1-2 gånger i månaden. Hon kommer den 18:e januari, så passa på att boka in behandlingar av henne hos Zizka Medical!
Och vet ni vad..??..(nä, hur skulle ni veta det innan jag berättar)...Gail ska göra Microneeding 3 gånger till på mig, med 3 veckors mellanrum! Och sedan ska hon göra 2 saker till på mig...men det berättar jag om när det är dags :) Jaba-daba.dooo!
"Rollen" är full av små nålar. Gör det ont? Nej, för man bedövar ansiktet med en bedövningssalva, men jag skulle ljuga om jag sa att det inte känndes något, för det gör det...lite grann! Jomenvisst, vill man vara fin så..jaa, då får man lida (väldigt lite) pin.
Här förvandlas jag till...öh..en smurf..??..
...för att sedan bli...hm...Hollywoodfru..??.. ;)
Jomenvisst, Åsa förvandlades från Alien till...hm...läkare! :)
Tack Gail! Du är otroligt duktig! Verkligen! The best of the best!
Jamen nu kanske ni tror att våran lördag slutade där...men icke!
Vi spelade in en reklamfilm också! Jajjemensan, det gjorde vi allt!
Hur häftigt som helst! Ja sa ju det...Smurfig Hollywoodfru...de e jag de :)
Tack Martin och Jimmy! Ni är asgrymma på att göra film! Det kommer att bli en kanoncool reklamfilm som kommer att rulla på City Gross i veckan...och på bloggen!
Dom bästa statisterna till reklamfilmen! Pernilla, Ricardo och Patricia!
När jag kom hem...trött och hungrig efter en heldag på jobbet...räknade jag med att Lina hade hjälpt Patrik i köket, ni vet Linas matkasse, som jag så snällt hade beställt för att underlätta för min sambo. Och...öh...tror att Patrik har blandat ihop sin dator med kassen. För det var minsann ingen mat färdig. Inga puttrande kastruller på spisen inte. Det ända som puttrade (ja förutom jag då) var datorn.
Åhh, det var ju bara för mig att sätta igång med en sen middag!
(Jaaa, nu tycker jag faktiskt synd om mig själv, japp det gör jag, och det gör jag så mycket jag vill...så det så!)
Efter maten som jag snodde ihop utan någon jäkla kasse (lövbiffgryta, klyftpotatis och sallad) skulle jag mysa med barnen i soffan framför TV.n.
Och det gjorde jag i...typ...10 minuter. Jag somnade...i soffan! Har aldrig hänt innan, någonsin. Jag är av den sorten som inte somnar i soffan, utan snarare retar mig på dom som somnar i soffan. Tycker inte man sover där, framför TV:n. Man bara gör inte det
...eller?
Måste vara ännu ett 40-års tecken! Skit! Skit! Skit! Men, det ska aldrig mer upprepas
...eller?
Gissa vad jag gjorde på söndagen? Japp, begav mig till jobbet
(har jag sagt att jag älskar mitt jobb...hihihi).
Pernilla gjorde del 2 av 2 på sina bröst. Macrolane-bröstförstoring. Åh va snyggt det blev!!! Ni kan läsa om det i Pernilla och Ricardos blogg!
Men jag kan avslöja en sak....Pernilla är supernöjd...och det är Ricardo med ;)
Körde en Ilipobehandling på Åsa!
Åsa gjorde en läppbehandling på mig i onsdags! Med Restylane Lip Refresh!
Det fungerar som ett lipgloss inifrån och ut. Ni vet...glansiga, fylliga läppar! Det är ett ganska nytt preparat, och just nu har Åsa 20% på läppbehandlingarna...fram till nyår. Så passa på att fixa till läpparna så att dom blir kyssäkta lagom till nyår :)
Lite bedövningssalva, sedan ett par stick...och sim-sala-bim...
...så här snygga, kyssäkta läppar har jag nu! Är mer än nöjd!
När man gör Lip Refresh kan läpparna svullna lite först. Inget ovanligt alls, snarare mer vanligt. Och svullnaden lägger sig ganska så snabbt, typ på ett dygn.
Jag gjorde ju som sagt mina i onsdags. Pernilla, Ricardo, Patricia och Patricias kompis Nellie var ute och "festade" i onsdags. Nellie skulle sova över hos Patricia.
När jag vaknade mitt i natten...eller typ...tidig morgon (halv fyra) för att gå på toaletten...lite yrvaken ni vet...får jag en chock. Mina läppar är megastora och skitsnygga. Blir klarvaken och stolt. Kan inte sluta titta mig i spegel.
Åååh, vill visa någon, måste visa någon...vem som helst! NÅGON! HALLÅ!
Hm, vem ska jag väcka? Smyger ut i vardagsrummet för att se om ungdomarna har kommit hem. I soffan sitter Nellie och tittar på Byggare Bob, Paticia sover.
-Nellie...kolla...mina läppar!
-Åh shit! Fan va snyggt!
-Jaaa, eller hur!?
-Jag ska också göra sådana läppar.
Gick och la mig med ett MEGASTORT leende på läpparna!
STORT och EXKLUSIVT kit från Collagen Colway (värde 2 744 kr)!
Det ni behöver göra för att vara med och tävla är att "gilla"Zizka Medikal" på Facebook. Där ska ni även gilla inlägget "Tävling!!! Tävling!!! Tävling!!!".
Svara rätt på 3 frågor ochmotivera varför just ni ska vinna,
här på min blogg under kommentarer.
(PS! Svaren på frågorna hittar ni på Zizka Medicals hemsida)
På söndag, den 18:e december, utser jag och Åsa vinnaren som får hämta ut vinsten på salongen i Kalmar, eller så skickar vi vinsten hem till dig.
Vinnaren kommer att presenteras både på Facebook och här på bloggen!
"Kitet" innehåller:
* Kolagen Naturalny Platinum, 50 ml
* Kolagen Naturalny Moisturizing Day Cream, 50 ml
* Kolagen Naturalny Regenerating Night Cream, 50 ml
* Kolagen Naturalny Face Exfoliator, 100 ml
* Kolagen Naturalny Face Toner, 125 ml
* Kolagen Naturalny Last Minute - Mask, 5 ml + 5 g
Tävlingsfrågorna:
1. Natural Colagen har en unik formel. Vilken?
1 Q5 - 25
x Q6 - 26
2 Q5 - 26
2. Vad används Ilipo till?
1 Fettreducering och Body Shaping
x Ansiktsbehandling
2 Manikyr och Pedikyr
3. Med vilket preparat kan du få vackrare och större bröst?
1 Juvéderm
x Macrolane
2 Restylane
Och sist men inte minst,glöm inte att motivera varför just du ska vinna detta fantastiska kit från Collagen Colway!
Lycka till önkar Suzana och Åsa!
(Den person som har gillat Zizka Medical på FB, gillat inlägget om tävlingen, svarat rätt på frågorna och som har en bra, rolig eller tokig motivering kommer att vinna kitet som är värt 2 744 kronor)
Okey! Vill först börja med att tacka alla mina fina läsare! Idag har det varit rekodmånga läsare! Vilken underbar respons jag har fått! Många har mailat på Facebook eller kommenterat på Facebook och önskat mig lycka till på mitt nya jobb. Tack så hjärtligt! Även här på bloggen har jag fått en och annan kommentar! Tack så hjärtligt!
Det värmer verkligen med era lyckoönskningar och fina ord! Jag blir rörd...måste vara 40 års grej alltså, att bli rörd så lätt och ofta! För jag blir verkligen det!
Trivs som fisken i vattnet, eller handen i hansken på jobbet!
Och vet ni vad..??
Jag kan typ titulera mig som Tele-expert...jojjomensan, det kan jag minsann!
Telefonen och bredbandet fungerade ju som sagt inte på salongen igår. Så jag ringde Telia-support för dom skulle skicka en service-kille idag, fast frågan var ju när?
Pratade med en tant (den segaste tanten ever!!!) och hon skulle liksom guida mig igenom "problemet".
-Har du kontakten i jacket?
-Öööh...JA! (Är ju inte född i farstun! Noop, är faktiskt född på BB i Vimmerby!)
-Hur många telejack har ni?
-2!
-Är något telejack märkt?
-Ja det ena, det understa, med siffror och bokstäver.
-Ja, i det jacket ska kontakten INTE sitta i...
-Det gör det inte heller! Det sitter i det andra. Det var ju en kille här från Tele-butiken igår och kopplade in allt, och jag tror ju att HAN vet hur man kopplar in bredband och telefon...eller vad tror du??
Tyyyystnad!
-Jo, jo det är klart att han vet...
-Ja då så, varför fungerar det inte?
-Telefonen går igång vilken dag som helst. Tror att du har telefonen igång i slutet av veckan, du får ett sms om det. Men bredbandet...hm...jag får ingen signal alls ifrån er.
-Menar du att den vanliga telefonen inte kommer igång på ett par dagar?
-Ja, jo så menar jag, du får ett sms från oss när vi kör igång den härifrån..
Kände att jag började bli liiite irriterad, men bara liiite! Men jag höll mig lugn, tänkte på att det kunde ju ha varit min mormor som satt och inte kunde något i andra ändan av luren...inte för att min mormor skulle göra något sådant, men ändå...någons mormor var det ju säkert på andra sidan av luren...så jag lugnade mig.
-Okey, men är du säker på att det inte är det andra jacket som kontakten ska in i?
-Jaja, absolut INTE. Det ska vara i det jacket UTAN några siffror och bokstäver! Har du verkligen skrivit in rätt key-code när du loggade in?
-Ja, det står ju på modemet, börjar med EB...
-Nej, det ska börja med en siffra...
-Vaaa? Det börjar med tre bokstäver..
-Nej, koden ska börja med en siffra...
-Men jag har ju modemet här framför mig och det står key-code EB....
-Hm, konstigt...jaja...du får avvakta ett par dagar, så får vi se om det hoppar igång när telefonen hoppar igång...
-Ett par dagar! Du vet att detta är ett företag, vi är beroende av telefon och bredband! Vi beställde ju det för en vecka sedan!
-Mmm, öh...jag ser ju som sagt ingen signal, tyvärr. Är den gula lilla kontakten i modemet..?
-Nej, det ligger en vit sladd här med en gul avslutning...
-Ja men då så...den ska in i modemet där det är gult och den andra sidan av sladden ska in i din dator..
-Vaaa..?? Det ska ju vara trådlöst! Jag kan ju inte sitta här i garderoben med min dator!!
Avslutade samtalet med tanten lite fint, tackade till och med för hjälpen (vilken hjälp?). Kände att jag hellre går in till tele-killen i butiken bredvid igen, men denna gången med mycket maskara på ögonfransarna och fikabröd...
Fast jag kunde inte släppa tanken på att det ändå, trots allt, ska vara jacket MED siffror och bokstäver. Det jacket sitter ju under det andra jacket, och något säger mig att det understa borde vara huvudjacket...vad hon på support än tror och säger!
Så jag spanade runt lite i smyg på salongen, och ut genom fönstret, så att ingen skulle se mig...drog ut jacket och satte i det i det understa. Blundade, ifall att det skulle explodera eller börja ryka. Och så tänkte jag att händer det något så låtsas jag som om jag inte har en aning om hur kontakten kunde hamna där den nu helt plötslig var. När jag öppnade ögonen, lite försiktigt, såg jag att alla lamporna på modemet lyste...och sim-sala-bim...både bredbandet och telefonen var igång! Och koden var rätt EB...!
Så där jaaa! En tele-kvinna kan jag titulera mig, från och med nu, jajjamensan!
Här kommer bilder på salongen där jag jobbar, Zizka Medical! Som utlovat!
Visst har jag en fin arbetsplats? Jag stormtrivs! Verkligen!
Produkterna nedan finns att köpa hos oss på Zizka Medical och kommer även att finnas att köpa på våran webb-shop som öppnar inom kort! Så håll utkik!
Hårvårdsserien Evo! Love it! Uppkäftig och bra hårvård!
Hudvårdsprodukten Collagen kan jag verkligen rekomendera till alla! Enligt mig är det den bästa hudvårdsserien! Kommer ett paketpris inom kort. Så håll utkik!
Och den bruna flaskan, MOROCCANOIL, det är den som Maria Montazami använder i sitt hår...och även jag! En kanonbra olja, kan verkligen inte vara utan den. Och det bästa är att det inte blir fett, utan bara slätt och mjukt.
Länkar till Marias sida där hon skriver om vad hon använder i sitt hår...
Min och Patricias lunch idag! Sallad från Kallskänken! Gott och "ganska" nyttigt :)
Och så lite familjenytt!
Eftersom jag nu jobbar och inte är hemma när den resterande familjen kommer hem från skolan och arbete så har jag gjort det lite smidigt för dom med maten. Hönsmamma som jag är vill jag att barnen äter husmanskost, och varierande! Så Patrik var inget alternativ till matlagning...tror att barnen hade tröttnat på snabbmakaroner och färdigköpta köttbullar redan på onsdag. För det är ungerfär det han behärskar i köket.
Så jag beställde Linas matkasse, hemlevererat, direkt till dörren!
5 dagar med varierande, nyttig och hälsosam kost.
Recepten är bra och enkla, man följer det stegvis...
typ...1. koka vatten med 1 tsk salt...2. häll i ärtorna...osv.
I dag skulle Pernilla och Ricardo fixa maten från Linas matkasse och (hör och häpna) efterrätt! Öh...det blev pizza till dom och barnen, klockan 16.00!
Så när jag kommer hem en si så där kvart-tjugo över sex står Patrik och
grejar i köket med Linas recept.
Torsk i apelsinsås, kokt potatis och ärtsallad.
Mums! Mycket gott! Tack!
Pernilla och Ricardo fixade i alla fall efterrätt...glass i strut med mycket nougatsås!
Mums! Mycket gott! Tack!
I morgon har dom lovat att både tvätta (!) och laga mat (!)...
...undra om det blir kemtvätt och Max?
Hur det än blir så är jag otroligt stolt och tacksam över min fina stora familj!
Jajust det, jag skypade med Thiago (Ricardos bror, som är i Brasilien) idag...och vad stolt jag blir över honom! Han har lärt sig otroligt mycket svenska på väldigt kort tid!
Tjinge-linge-ling!
PS! Tack Susanne E! För alla fina ord om mig, till mig! Det var verkligen kul att prata med dig idag och det kommer att bli så kul att träffa dig, var ju allt för länge sedan som vi sågs!
En mors tålamod är som en tandkrämstub - det tar aldrig riktigt slut.
Idag, dagen före luciadagen, började jag på mitt nya jobb!
Och det är ett drömjobb...i alla fall för mig!
Min arbetsplats är på Zizka Medical där jag har arbetsuppgiften assistent/sekreterare/administratör! Helt fantastiskt!
Och som en fin vän skrev på Facebook..."passar dig som handen i handsken"...och jag kan faktiskt inte annat än att hålla med henne! Tack Jane!
Idag har jag julpyntat på salongen! Det blev riktigt fint! Känner mig stolt, faktiskt!
Och så försökte jag att få igång telefonen/bredbandet...utan att lyckas! Ooops!
Hämtade Tele-killen från Teliabutiken som "råkar" vara granne till salongen! En trevlig, snygg, i lagom ålder-kille. Tänkte fråga honom...Do you have Facebook..?? Men jag gjorde det inte...vågade inte...fegade ut! Fattar inte, men så här efter 40 så har jag blivit liiite tillbakadragen och blyg! Jaaa, hör och häpna...jag...Suzana...blyg! Visste ju knappt hur man stavade till blyg för något år sedan, men nu tycks jag veta det.
Tele-killen kunde inte fixa telefonen och bredbandet. Ooops! Så i morgon kommer det en annan kille, en service-kille (han som var inne idag vara "bara" butiks-kille")...och då, då ska jag minsann fråga honom...öh...om han vill ha en kopp kaffe..??
På salongen gör Dr Åsa Zizka Nilsson olika skönhetsbehandlingar, och det mest populära just nu är läppkontur. Det går som smör i solsken, som man brukar säga. Och snyggt blir det också! Mycket!
Men det görs mycket andra behandlingar av Åsa som är fantastiskt duktig!
"Åsa Zizka Nilsson har arbetat med Medicinsk Estetik under flera års tid både i Prag och i Sverige och även studerat hos flera internationellt erkända specialister inom området."
Klicka gärna in på Zizka Medical och se vad Åsa har att erbjuda!
Nytt är att några gånger i månaden kommer en duktig hudterapeut, Gael, från Hudvårdskliniken i Oskarshamn och utför olika behandlingar på salongen.
"Gael, Auktoriserad hudterapeut har ett förstklassig 3 års internationell utbildning från London School of Beauty, färdig 1972, många års erfarenhet och går ofta på kurs."
Gissa vem som kommer att lägga sig i behandlingssängen först...och ligga och njuta...jajjamensan...jag, me, j'ai...Suzana! Kommer att bli spännande. Mycket!
Klicka gärna in på Hudvårdskliniken och se vad Gael har att erbjuda!
Och en annan stor nyhet (till min extrema förtjusning, frisör som jag är i grund och botten) är att vi kommer att ha äran att ha Pelle, från Di Corner i Göteborg, som frisör hos oss 1 gång i månaden från och med januari. Pelle kommer att utföra extensions.
"Pelle Engström har arbetat som frisör och egen företagare sedan 1993. Upplärd av välrenommerade Michael Dean i Storbritannien och Rolf Andersson i Sverige och Frankrike har han utvecklat en egen regim kring hår och dess kvalitetssäkran."
Och gissa vem som kommer att slänga sig i frisörstolen först...och sitta och njuta...jajjamensan...jag, me, j'ai...Suzana! Kommer att bli spännande. Mycket!
Klicka gärna in på Di Corner och se vad Pelle har att erbjuda!
Jaa, förstår ni vilka proffsiga personer som jag omges av på mitt jobb! Kan knappt fatta det själv! Och...öh...hm...känner mig proffsig jag med, det liksom smittar av sig!
Jomen jag tackar jag! Kolla in vad Åsa och jag är bjudna till! Wiii! Såå kul!
Klart vi ska gå! Absolut! Längtar!
Och som om inte allt detta vore nog, noop, vi har mer att erbjuda! Jajjamensan! För snart öppnar vi webb-shoppen, där ni som inte bor i Kalmar, och för er som inte har tid att hoppa in på salongen, kan handla våra fantastiska produkter som vi säljer, som t ex Collagen (hudvård).
Men om ni tar er tid och hoppa in på salongen så lovar jag att jag bjuder på kaffe/the och exklusiv god choklad! Och dessutom på lite snick-snack...för det är jag bra på!
Lunch, mumsig sallad! Snacks, mycket frukt! Nyttigt! Frächt! Gott!
I morgon kommer jag att lägga ut lite bilder på salongen! Så håll utkik!
Och dessutom kommer jag att berätta för er vad vi har på salongen, som Maria Montazami använder, och som vi säljer! En kanongrej! Jaa, jag är redan beroende av det, precis som Maria Montazami!
Och så lite familjenytt!
Kan inte annat än att bäva över min William! Faktiskt!
I lördags tog Patrik med sig Ricardo Santos, Pernilla, Edward och William till Fredriksskans för extra fotbollsträning.
Ricardo och William sprang på löparbanan, på tid. 400 meter.
Ricardo sprang först. Tid 1 minut, 44 sekunder.
Så var det Williams tur. Han sprang på 1 minut, 39 sekunder!
Ricardo bara bävade! Jag med! Hela familjen bävade!
Herre Gud, sa Ricardo, jag har ju längre ben än William, och han springer snabbare än mig! Jag är imponerad!
Pernilla och Edward avstod löpningen...konstigt..?? ;)
Det första William sa till mig på söndag morgon...
-Idag ska vi träna på Fredriksskans igen, och då ska jag springa ännu snabbare!
Och vad tror ni han gör..??..
Springer 400 meter på 1 minut och 31 sekunder!
Oh my God! Snacka om att vara målmedveten! Nu är hans mål att springa 400 meter på 1 minut och 19 sekunder. Vet inte vart han fått den tiden ifrån, men det skulle inte förvåna mig om han inom en vecka klarar det!
Och...öh...Ricardo, Pernilla och Edward avstod löpningen i söndags...konstigt..?? ;)
Och idag, på killarnas fotbollsträning var Ricardo och Pernilla med och tränade.
Killarna (KFF P 01/02) skulle göra "plankan" i 1 minut och Ricardo i 2 minuter.
Ricardo och William gjorde plankan i 2 minuter!!
-Herre Gud, sa Ricardo när han kom hem och berättade för mig...
...jag började liksom skruva på mig efter 1 och 1/2 minut mamma (Ricardo kallar mig mamma), men William rörde inte en min! Han kunde hålla på i säkert 2 minuter till. Han må va liten, men han är klart starkast! Jag har ALDRIG sett en så liten kille med den styrkan och den fotbollstekniken någonsin! Och då är jag från Brasilien! Jag visade videoklippet för min släkt och mina vänner i Brasilien (vidoklipp på William när han spelar fotboll) och dom blev inte så lite imponerade! Han kommer att gå långt inom fotbollen, tro mig! Med den viljan och den tekniken! Oj, oj, oj!
-Jag tror dig Ricardo, det gör jag verkligen!
Och som en stolt mamma, växte jag 10 centimeter...minst!
Tjinge-linge-ling!
PS! Jag är sååå happy, happy, happy! Yes I am!
Kom alltid ihåg att skönhet kommer inifrån... inifrån flaskor, burkar och tuber.
Vilket oväder som drar fram! Sov inte många timmar inatt. Trodde att hela hyreshuset skulle ryckas upp och dras med i stormen...som på filmer ni vet...i en virrvelvind!
Billarmen tjöt om vart annat dessutom...hu-je-da-mig...vilket herrans liv!
Men, men...hyreshuset står kvar, så även jag...än så länge ;)
När Patricia och jag skulle gå till Maxi för att handla (ja, ni läste rätt...gå!) blåste det ju inte precis lite. Snarare mycket! Och givetvis motvind! Givetvis! Men vi trampade på...ett steg framåt...två steg bakåt...typ.
Vid korsningen blev det röd-gubbe. Och vi ser två brandbilar med siren skyndade fram.
-Patricia, jag tror det har hänt en bilolycka...
-Jag tror att det brinner...
Det slog över till grön-gubbe, och vi trotsade vinden och bokstavligt talat tvingade oss fram. Brandbilen stannade en liten bit framför oss, på samma sida som vi gick på...
-Gud, det har ju hänt något där framme Patricia...
-Shit! Det är ju två brandbilar där...
Vi närmade oss platsen, och trots att jag inte ville titta så tittade jag...
På gatan låg en man, svårt skadad, blodig...runt honom satt och stod brandmännen och nu hade även två ambulanser kommit. Vi går...så fort vi kan...och jag hör mannen kippa efter luft. Jag mår illa! Hans 3-hjuling ligger på trottoaren, ihopskrynklad.
Jag mår ännu mer illa! Och där, mot ett räcke, gråter en kvinna. En ambulansman kommer fram till kvinnan och frågar henne om det var hon som råkade köra på mannen och hon svarar gråtandes ja. Nu mår jag riktigt, riktigt illa. Ett par meter längre fram, upp mot trottoaren står hennes bil, lite på sniskan. Bilen har en jättebuckla. Krocken måste ha varit riktigt hård. Både Patricia och jag får tårar i ögonen, vi tycker så synd om både mannen och kvinnan. Hoppas, hoppas att han klarar sig!
Hoppas, hoppas för både hans och hennes skull!
Vi handlade som vanligt alldeles för mycket för våra arma armar. 4 kg potatis, 5 liter mjölk, 2 pkt vetemjöl, ägg, bröd, ost, 4 l läsk och mycket, mycket mer.
Våra armar är fortfarande en halvmeter för långa!
På hemvägen hade vi i alla fall medvind! Men ändå! Vi fick göra ett par stopp, typ 10, minst! När vi gick förbi olycksplatsen fanns bara den skrynkliga trehjulingen och en stor blodpöl kvar! Usch! Kan inte få bilden av mannen och kvinnan ur min hjärna!
Fick ett sådant fint mail från Tove Videfors, Stockholms Stadsmissionen igår...
"Hej!
Nu har vi på stockholms Stadsmission lanserat en smyckeskollektion i samarbete med designern LA Sthlm. Smyckeskollektionen heter Nyckelbarn och uppmärksammar alltmer ökande antalet barn som lever i utsatthet i Sverige idag. Stockholms Stadsmission driver flera verksamheter för barn och ungdomar som har det svårt och
t ex har hamnat i hemlöshet eller bor i familjer med missbruk och våld.
Genom att bära smycket Nyckelbarn blir man ambassadör för barn och ungdomar som har det extra svårt. Ambasadörer som bär vårt smycke idag är Marie Ledin, Sanna Lundell, Magdalena Graaf och Caroline af Ugglas. Även kronprinsessan Victoria är innehavare av ett av dessa vackra smycken...
Om du ville uppmärksamma smycket, och det faktum att allt fler barn lever i utsatthet i Sverige idag, på din blogg så vore det mycket roligt. Vi tror nog att det är något som dina läsare är intresserade av.
Mvh Tove"
Självklart vill jag uppmärksamma detta till mina läsare!
Ett av smyckerna som går att köpa på Stockholms Stadsmission! Och just detta smycke är på min önskelista som nummer 1! Vill ha! Vill hjälpa! Vill vara ambassadör!
Okey, erkänner...hm...har ju givetvis flera önskningar...för jag menar...jag har ju varit hur snäll som helst, jojjomensan, super-duper-snäll! ;)
Den röda fina köksmaskinen från Kitchenaid har jag lääääänge önskat mig! Alldeles för lääänge! Tänk vad mycket roligare det skulle vara att baka med en röd maskin! Jojjomensan, det skulle det allt va!
Och nytt för i år på min önskelista är den så vackra möblen, sminkbordet...med lampa runt spegeln! Wow! Vill verkligen ha! Skulle passa ypperligt i sovrummet! Jojjomensan, det skulle den! Fast...hm...vet inte om den är till salu. Den finns som skyltmaterial i en klädbutik! Åh...den passar bättre hos mig.
Min julklapps-önskelista, köksmaskin och sminkbord!
Ja och ingen julklappslista utan mjuka paket förstås! One piece och Uggs! Mys-Pys!
Och till min STORA förtjusning hade jag behållt mina mått från förra gången och till min ännu STÖRRE förtjusning så tappade jag ett par centimeter till efter behandlingen! Underbart! Härligt! Vilket lyckorus!
(2,5 cm runt magen och 1 cm/lår)
Har börjat använda en kanonbra kräm! Vill verkligen rekomendera den till er!
Kolagen, finns i natt och dagkräm och serum! Jag använder mig av hela serien.
Håll utkik efter erbjudande som kommer på krämerna snart...här på min blogg!
Älskar den lilla "spaden" som man tar upp krämen med!
Jaa, det är ju inte bara jag som är lycklig här hemma...noop!
Den bästa Ricardo kom hem från Brasilien i måndags! Äntligen! Härligt! Underbart!
Äntligen är dom samlade, mina små kycklingar! Love you all sooo much!
På onsdag ska jag vara med om något spännande...så håll utkik här på min blogg!
OCH som om inte allt detta var nog av glädje....
JAG SKA BÖRJA JOBBA PÅ MÅNDAG!!! UNDERBART! SPÄNNANDE!
Japp, nu är det färdigpluggat, ingen skolbänk...the real life starts!
Återkommer mer om detta snart, för nu måste jag fixa middag till mina små hungriga kycklingar och tuppen. Risken är ju annars att det blir ett herrans kackel i hönsgården ;)
Efter middagen ska jag ta med mig killarna på Tomtejakt nere i stan!
Lite fika hinns nog med, om Tomten hittas innan fiket stänger vill säga :)
I fredags skulle vi slappa lite i soffan, då var klockan ganska mycket...typ midnatt!
Men vad händer då? Jooo, en av mina favoritfilmer börjar på 3:an. Möt Joe Black (Brad Pitt)! Har sett den hundra gånger minst!
Har den på DVD också! Men så fort den filmen visas på TV kan jag inte slita mig, måste se den!
Den slutade halv 4!
Jag grät, som vanligt till filmen, och när filmen slutade fortsatte jag att gråta.
På lördag morgon, eller snarare förmiddag, hör jag att William svarar i telefonen...
-Hej! Näää, dom sover!
Shit va pinsamt!
Jag studsade upp, tittade på klockan....halv 11!
Verkligen pinsamt!
Igår kväll skulle vi slappa i soffan, sent, igen! One day!
Filmen slutade klockan 3!
Och jag grät...igen! Vilken bra film!
Måste verkligen skärpa mig. Jag har kommit in i någon snyft-ålder! Hjälp!
När iPhonens signal tjöt att det var dags att gå upp i morse visste jag knappt var jag var, i drömmarnas värld eller i verklighetens värld. Insåg ganska snabbt att jag var i verklighetens värld...tyvärr!
Hade gärna stannat ett par timmar till i drömmens värld, minst!
Tände det 2:a ljuset och åt frukost...klockan 7!!!
Den söta tomten till höger fick jag av Edward!
Klockan åtta var det samling på Fredriksskans för KFF P01/02!
Jag och Pernilla stannade hemma och röjde bort frukosten innan vi begav oss dit. Första matchen började klockan nio.
Och vilken match! Vilka grabbar! Vilket lag! Vilka tränare!
Och sist men inte minst...vilka föräldrar, ett super-duper-suporter-gäng! Verkligen!
Melvins föräldrar bjöd på glögg! Gott och värmande!
Tack så hjärtligt Mikael och Helén!
Och tack till Titti! Våran egna fotograf i KFF P01/02!
Hon tar kort i vått och torrt, i ur o skur!
Jag kommer att fixa en direktlänk till hennes bilder,
så att även ni kan gå in och titta på dom!
Den första matchen slutade med vinst, 7-0 till KFF.
Och gjorde William mål som han lovade..??
Jajjamensan, två stycken!
William, Edward och Melvin!
Den andra matchen gick inte alls lika bra, tyvärr!
Förlust mot Smedby! Men William gjorde i alla fall ett mål, på staff!
Trots förlusten måste jag säga att killarna var otroligt duktiga!
Det är ju det som är charmen med fotboll...ibland vinner man, ibland förlorar man.
Och även om det tar emot, och jag inte riktigt fattar, så lär man sig av förluster också...har jag hört ;)
Olle, William och Gustav från P02 hjälpte P01 idag! Bra jobbat killar!
Under den sista matchen fick jag reda på att det fanns en KFF-låt till. Det hade jag ingen som helst aning om!
En låt som var andrahands val till "Röda dagar"!
Och helt ärligt så tycker jag att andrahands valet är bättre än förstahandsvalet!
Sicken tur för oss i KFF P01/02 att det inte blev andrahands valet...för nu tar vi den och har den som våran egna KFF-låt!
Jajjemensan, det gör vi! En perfekt låt för ett perfekt gäng!
Vi föräldrar ska lära oss refrängen till nästa cup,
som är den 6:e januari. Barometerncup!
Och vi kommer att stå på läktaren och sjunga för fulla halsar...
Kalmar FF vi är bäst, bjuder alltid upp till fest, våra hjärtan klappar troget för vårt laaaaaag...
Videon är hur cool som helst!
Tack snälla Richard (Albins pappa) för tipset!
PS! Det kan hända, jag säger inte att det kommer, men det kan vara så att vi till och med har egna instrument med oss...typ trummor och trianglar ;)
Mina alldeles egna mobilnördar ;)
Jag måste bara skryta! Igen!
Men herre Gud vilken släkt vi är...Music-släkten!
Är så stolt över mitt kusinbarn Edita!
Lyssna, titta och njut (Edita är tjejen till höger med gitarr)!
Säger som min Patricia skrev till Edita...
-Ställ upp på Idol! Du kommer vinna när hela släkten ringer och röstar!
För vi röstar inte bara en gång Edita, nej, nej...vi röstar sönder telefonlinjen...jag lovar!
PS! Tack gode Gud, snart är det måndag! Pernilla är på strålande humör!
Tjinge-linge-ling!
Mina föräldrar har alltid funnits där för mig, ända sedan jag var ungefär sju.
PS Ricardo! Glöm för Guds skull inte badbyxorna! Haha ;)
Jaha, eftersom det inte blev något av Santos idag fortsatte vi med att rensa, rensa, rensa!
Börjar bli ganska så klar...faktiskt!
Har "städat ut" min garderob...och sim-sala-bim...
nu får jag ju plats med nya kläder...bara så där!
Jag rensade också bland smycke och skor! Ordning och reda!
Lego som William ska sälja på Loppis!
William har rensat ut alla leksaker som han och Edward inte längre vill ha kvar.
Det blev riktigt mycket som han ska sälja på Loppis.
Bilar, samlarkort, djur i diverse former och storlekar och mycket, mycket mer.
Det känns så skönt att få ordning och reda!
Gillar uttrycket..."less is more"!
I morgon, tidigt (alldeles för tidigt), är det dags för Fredriksskanspokalen igen.
Den här gången är det Edward och KFF P01 som spelar.
Men ett par P02:or ska vara med och förstärka laget, bl.a William! Han har lovat att göra minst 2 mål. Han brukar hålla vad han lovar. Förra söndagen gjorde han 3 mål och Edward som spelade back gjorde 2 mål! Fin-fint!
Mormor och morfar lär bli ett par tusen kronor fattigare när de totala målen för denna säsongen sammanställs ;)
Jag är så otroligt stolt över mina fina fotbollsgrabbar!
Och så har jag hunnit med att fixa håret på Patricia. I med lite nya extiensions! Och en toppning! Klappar mig själv
på axlen och säger bra jobbat! Fin-fint!
Patricia i sitt fina, nyfriserade hår!
Och jag fick ett jättefint kuddfodral av Patricia!
Jaha...nähä...dags att ta adjö...men först en liten hälsning
från en liten sötis...
...världens gulligaste Vera Wang!
Tjinge-linge-ling!
Den som säger att lyckan inte kan köpas för pengar, vet inte var man handlar.
Jag är ganska galen av mig, men det klär mig...faktiskt.
Men jag vet i sjutton om inte min dotter, Patricia,
är något galnare...faktiskt.
Jag tycker om bus, det hör liksom till livet.
Familjen är lite uppdelad, de ordentliga och lugna,
och de busiga och galna.
Patrik, Edward, Felicia är de ordentliga och lugna...Pernilla är något mitt i mellan...och jag, Patricia, William är de busiga och galna. Fin och jämn fördelning. Perfekt!
Aldrig en tråkig stund, ballar vi galna ur så finns de ordentliga där...i närheten...och dämpar oss. Och blir det för lungt finns vi busiga där... närman minst anar...och höjer stämmningen. Perfekt!
Igår kväll, ganska sent, ringde Patricia till Thiago
(Ricardo Santos bror) i Brasilien...
-Thiago, viskar hon...
-Ja Baby, va e de?..
-Thiago, viskar hon igen...
-JA BABY, Thiago höjer rösten...
-Thiago, jag är rädd...det är en gubbe här...
-VAR ÄR DU..??
-Hemma, under sängen, jag är rädd...
-VEM ÄR DÄR..??..
-En gubbe, jag har gömt mig under sängen och jag är rädd...hjälp!
Patricia hör något prassla..
-VÄNTA BABY...
-Jag är rädd, hon viskar fortfarande...hjälp...
-VÄNTA LIIITE...
Patricia hör hur toaletten spolas...en dörr öppnas...
-RICARDO!! KOM FORT, PATRICIA ÄR I FARA...
-Hallå, Patricia..??
-Hej Ricardo!
-Vad har hänt..??..Var är du..??
-Hemma, inget har hänt, jag bara skojar lite med Thiago...hahahaha...
-Åh Gud Patricia, vi blev livrädda...
-Hahahahaha...
Thiago tar luren...
-Patricia, inte roligt, jag rädd, kunde inte bajsa färdigt!
-HAHAHAHAHAHAHAHAHA!!!
Jag höll på att dö av skratt när Patricia kom och berättade!
Min, Patricias och Williams humor! Verkligen! Bus-kul!
Patricia och Thiago, när Thiago var och hälsade på hos oss!
Idag har jag bakat, lussekatter, för 3:e gången på en vecka!
Men idag fick jag hjälp av trollungarna William och Zack ;)
Duktiga killar! Goda lussekatter!
Vi bjöd Titti på kaffe och nybakade lussekatter när hon kom från sin tenta ;)
Håller på att rensa på vinden, i förrådet, i klädkammaren och i Edward och Williams rum.
Gud vad grejer vi har! Rensa, rensa, rensa!
Kläder (vinterjackor, overaller mm), skor, stövlar, fotbollsskor, leksaker (lego, radiostyrda bilar, djur i olika storlekar och former mm) och möbler (lampor, micro, mattor, skrivare, surroundljud, platt-tv mm), slalomskidor, pjäxor, stavar, skridskor och hjälmar!
Allt ska bort! Annars brister det...någonstans!
Det är för fina grejer att slänga. Så snart står jag på ett loppis någonstans och säljer av "rensa, rensa, rensa" sakerna!
Idag skickade jag iväg en väska med tåget full med HFK-grejer (träningsoveraller, t-shirtar, shorts, strumpor, huvtröjor mm) till världens goaste Wictor!
Skönt att bli av med det! Skönt att det kommer till användning!
Nu ska jag ha en lugn och skön familje-mys-fredag...med lite bus och galenskap förstås!
Tjinge-linge-ling!
Ett ordspråk som lika gärna kunde ha kommit från Patricias mun, hon har nämligen sagt något liknande...
Jag gillar de flesta platser jag varit på, men jag har aldrig riktigt velat åka till Japan, helt enkelt för att jag inte tycker om att äta fisk, och jag vet att det är väldigt populärt där i Afrika.
Sist (i lördags) hade jag gått ner 2,5 cm över låren
och 4 cm över rumpan!
Hade jag behållt centimeter-minskningen?
Skulle jag gå ner något igen, på så kort tids mellanrum?
Svaret på båda frågorna är JAAA! Jiiiipiii!
Helt fantastiskt!
Över låren minskade jag med 0,5 cm och över rumpan 1 cm!
Det kanske inte låter så mycket, men tänk nu på att totalt, på bara 5 dagar, har jag minskat 3 cm på låren och 5 cm över rumpan! På bara 5 dagar! Det är däremot mycket!
Jag vill så gärna tacka Åsa och hennes mamma Siw! Vilka underbara människor! Vi skrattar undertiden som jag ligger skönt och minskar i omkrets! Det gillas skarpt! Verkligen!
Lite mer än 3 veckor kvar till jul, då ska jag ha nått mitt mål! Jag lovar! Jag känner mig så peppad, och målmedveten att jag vet att jag med hjälp kommer att nå mitt mål, på väldigt kort tid!
Jag har tagit ett "före" kort och jag kommer att ta ett "efter" kort. Korten kommer jag att lägga ut på självaste julafton :)
Då kommer ni att se förändringen! Vilken julklapp va?
Pernilla och Patricia gjorde läppkontur för 2 veckor sedan, Pernilla har i sin blogg bilder på hennes läppar!
Klicka gärna in där och kika på hennes före och efter bilder!
finns det någon hudterapeut som är intresserad av att arbeta på Zizka Medical?
Hör i så fall av er till Dr Åsa Nilsson Zizka!
Önskar att jag var utbildad hudterapeut. Skulle lätt ta det jobbet hos Åsa, garanterat spännande och mycket roligt arbete!
Men, men...jag kan ju inte vara allt, tyvärr!
Jag är så tacksam att det finns Skype och Viber!
Annars hade Pernilla varit ruinerad...jaa, även jag;)
För det "Skypas" och "Vibas" varje dag! Flera gånger om dagen!
Pernilla sitter framför datorn och Skypar med sin pojkvän,
Ricardo Santos, som just nu befinner sig hos sin familj i Brasilien. Men på lördag är han hemma hos sin andra familj, nämligen hemma hos oss!
Bakade Lussekatter igår. Dom tog slut fort.
Men jag fick i alla fall en, till en kopp glögg!
Patrik köpte en "julblomma" som jag satte i tomtekrukan!
William:
-Mamma, varför har du en grönsak i tomtekrukan?
-Haha, det är en Hyacint!
-Va är det för grönsak?
-Hahahaha....det är ingen grönsak, det är en blomma!
-Men det är ju en rödlök i botten...
-Hahahahahaa...
Trodde jag skulle dö av skratt!
En annan rolig grej är att han kallar broccoli för grönsak med krulligt hår :)
Han är så finurligt rolig, min lille William :)
Lax och couscous-sallad á la Sussie!
Ta en laxbit och lägg på en foliébit. Pressa en halv citron över, peppra med citronsalt och smula över lite flingsalt.
In i ugnen i 200 grader i ca 20 min.
Undertiden kokar du upp couscous enligt anvisning på paketet.
Hacka två rödlökar (inte Hyacint...hihihi) och hacka 2 tomater, men ta bort "innegeggan" i tomaterna).
Skölj en burk blandade bönor. Blanda allt med couscousen. Mosa till en fetaost som ligger i marinad. Häll över marinaden och fetaostetn i couscousröran. Blanda föriktigt.
Servera med den ungsbakade laxen! Mumsigt och enkelt :)
I morgon har barnen studiedag, vilket betyder sovmorgon
...trodde jag!
Upp klockan sju för att titta på julkalendern.
Missade den i morse, så vi fick titta på kvällen.
Och shit...den var lite läskig! Jag (hela familjen faktiskt) hoppade till ett par gånger!
Har inte bestämt mig om jag tycker den är bra eller dålig än!
Måste kolla ett par avsnitt först, innan jag bestämmer mig!
Men en sak är vi alla överens om här hemma, vad det gäller julkalendrar genom åren.
Vi tycker att Sunes jul är den bästa julkalendern
...genom tiderna! Jajjamensan, absolut överrens!
Vi har Sunes jul på DVD, och vi ser alla avsnitt i ett svep dan' före' dan' före doppar dan'...när vi har klätt granen :)
Mysig tradition...och rolig!
Nu blir'e sängen, Wordfeud i någon timme och avslutningsvis någon timme i bokens värld innan jag faller i drömmarnas värld!
Ah, jag vet, ni behöver inte påpeka...jag vet redan att jag sover för lite och att jag behöver min skönhetssömn.
Men jag sover ikapp...om hundra år...jag lovar ;)
Tjinge-linge-ling!
För att visa, att man inte alls blev rädd när man hoppade till, kan man hoppa upp och ner ett par tre gånger liksom för att motionera sig.
Läser på olika bloggar och bland mina Facebook och Twitter- vänner...att många redan har ätit julbord (flera gånger), köpt klart alla julklappar, bakat en massa julkakor och lussebullar, kokat skinkan, rullat köttbullar, tagit fram tomtar och hängt upp julgardiner.
Och det finns dom som till och med har klätt granen
(plastgran förmodar och hoppas jag)!
Oh my God!
Det är ju mer än 3 veckor kvar till jul! Hallå!
Vad gör alla dessa människor veckan innan jul och julveckan?
Är man verkligen sugen på julmat på självaste julafton om man redan har ätit det flera gånger i flera veckor?
Nej, nej...tycker att alla ska tagga ner lite...faktiskt.
Om inget annat så för min skull, snälla. Ta't lungt, ta en Toy! ;)
Fast man kanske inte ska ta det lika lungt som jag i och för sig, för jag är precis motsattsen till dom jag beskrev nyss. Och det är ju inte heller något vidare värst, faktiskt! Jag erkänner.
Något mitt i mellan "alla som redan har swichat förbi julen och redan är inne på påsk-tänkandet" och mig, det skulle vara perfekt.
Jag är som en stressig Kalle Anka! Öh, till och med lite värre. Inte bra, inte bra alls.
För jag kör järnet julveckan...handlar klappar, slår in klappar, kokar skinka, kokar gröt, bakar, städar, letar efter den perfekta granen som sedan visar sig inte vara så jäkla perfekt efter att den har "tinat" upp! Jag stressar på utav bara den för att hinna bli klar, helst innan självaste julafton.
Ett år, när Pernilla och Patricia var små, 3 och 1 år, så skulle jag vara så där duktig, ligga före liksom. Så jag började handla julklappar redan i slutet av september och köpte lite i oktober. Jag gömde paketen, förstås! Jag gömde dom så bra att jag glömde bort dom. Jag sprang som vanligt sista veckan innan jul och köpte julklappar till höger och vänster.
Några år senare, när jag skulle flytta, hittade jag paketen som jag hade köpt och gömt. Rosa pyamas, rosa kanintofflor, rosa klänningar och rosa kalasbyxor, sagoböcker/ljudböcker med Nalle Puh, vidoband med tecknade filmer.
Videobanden och böckerna gick ju att använda, men kläderna och tofflorna hade dom växt ifrån. Så typiskt mig.
Så ser ni Kalle Anka skena runt här i Kalmar så är det bara jag som letar efter julklappar och den perfekta granen sjungandes...parappapappapa-paa-pa-paa-pa...
Fast jag har faktiskt redan tänkt ut julklappar till Felicia, Edward och William så man kan ju säga att jag är halvklar med julklapparna, faktiskt. Men jag törs inte åka och köpa dom...än ;)
Patrik ska minsann få flanellpyamas med en tillhörande mössa och ett par raggsockor. Han tycker att det är kallt i sovrummet, fattar inte...jag har ju bara fönstret öppet lite...hela natten!
Och så har jag hittat mig en julklapp som jag ska önska mig av Tomten. Måste bara undersöka om "den" är till salu!
Är den det, så vill jag ha den!
Tomten...jag har varit riktigt snäll...hela året...nästan :)
På lördag kommer ÄNTLIGEN Ricardo Santos hit! Han har varit i Brasilien i nästan 3 veckor. Tror ALDRIG att jag har sett Pernilla längta så mycket efter någon/något! Inte ens efter julklappar.
Bild 1 och 2...International love <3
Det ska bli så skönt att få hem honom, om så bara för ett par veckor. Ja för sedan flyttar dom, Pernilla och Ricardo! Och jag vet redan nu att jag kommer att sakna ihjäl mig efter dom! Det kommer att bli tomt, och jaaaa, jag vet jag har fyra barn hemma, så det är ju inte så att jag blir barnlös precis...
...men jag vill ha alla mina barn
(inklusive pojkvänner och flickvänner) hemma...jämt! ;)
Bild 1...William och Ricardo!
Bild 2...Glada killar när Cesar Santin var ochhälsade på hos oss!
Pernilla har också börjat blogga...klicka gärna in på hennes fantastiskt fina blogg!
Nu ska jag snart gå in i mitt "svala" sovrum och krypa ner i min renbäddade säng och läsa ett par kapitel i en bok innan John Blund kommer på besök!
PS! Ser fram emot morgondagen!
Händer en hel del då, men det skriver jag om i morgon :)
Tjinge-linge-ling!
Anledningen till att vi alla går på högvarv inför julen med den eviga, oåterhållsamma och ofta knasiga julklappsshoppingen är antagligen att vi inte riktigt vet hur vi ska uttrycka vår kärlek i ord.
För exakt två veckor sedan var jag, Titti, Pernilla och Patricia inbjudna till Zizka Medical's invigning!
Det kändes stort. Vilken ära! Vi bjudna! Häftigt! Härligt!
Så vi gick dit, självklart!
Det bjöds på vin, matiga mackor, dipp, frukt och mycket skratt.
Dr Åsa är fantastisk! Så kunnig och så otroligt duktig. Vi ska vara glada att hon valde Kalmar som sin plattform. För hon far hit och dit, kors och tvärs i hela Sverige och behandlar människor med olika små som stora problem. Hon utför även skönhetsingrepp, eller ingrepp och ingrepp...men ni vet, justeringar som man vill ändra eller förbättra.
Kvällen till ära hölls det föredrag om bland annat Artros, knäont för oss icke medicintalande människor. Att en spruta med lite gelé kan hjälpa. För det gör det, det fick vi bevis på. En patient som Åsa har hjälpt var där, och hon utförde en behandling på patienten så att vi fick se hur det gick till. Intressant. Patienten har haft stela knän, svårt att böja knäna, men var nu fullt rörlig. Underbart att se en äldre människa med så mycket lycka för en sak som vi andra, unga (japp, känner mig ung fortfarande) utan knäproblem tar förgivet. Vilken livsglädje patienten hade! Åh, när jag blir gammal...okey...när jag blir äldre, vill jag ha livsglädjen kvar, kosta vad det kosta vill!
Pernilla och Patricia gjorde läppkontur. Och så bra det blev! Inga mega-fläsk-läppar, utan dom gjorde bara något snyggt snyggare, japp, dom är födda med snygga läppar, ett arv från deras mor á la jag.
En annan tjej gjorde också läpparna, hon hade typ ingen överläpp. Och bara så där, ett par stick senare hade hon för första gången i sitt liv en överläpp. Hon var så lycklig att till och med jag fällde en glädjetår tillsammans med henne. Vilken lycka, och hon skulle fira med att köpa sig ett läppstift för första gången i sitt liv. Knallrött! Coolt!
Så är det, endel gör en liten justering och andra gör en lite större justering, men summan av kademumman är att vi ska trivas med oss själva. Med eller utan justeringar. Trivs vi med oss själva så mår vi mycket bättre. Och mår vi bättre så lever vi längre och lyckligare, och vem vill inte leva "for ever happy"? Jag vill!
Det hölls också information om den nya maskinen Ilipo, en lasermaskin som tömmer fettcellerna på...just precis, fett. Fantastiskt! Där, just då, på fläcken, bestämde jag mig för att den maskinen ska jag minsann prova, jajjamensan, det ska jag...och sim-sala-bim, den dagen var idag!
Nu ska jag på mitt vis förklara hur denna maskinen fungerar.
Alla har vi fettceller (jo, det är faktiskt sant, tyvärr). Med hjälp av Ilipo så tömmer man cellerna på fett.
Tänk så här, en svamp (ni vet en sådan där gul som man tvättar bilen med), full med vatten. Det rymmer mycket vatten i en svamp, det rymmer mycket fett i en cell. Krama ur vattnet och svampen känns lättare och mindre. Krama ur cellen och cellen blir mindre och lättare. MEN...vattnet ni just kramade ur ligger i badkaret och skumpar. Proppen i karet måste dras ur. Lätt! Inte lika lätt med fettet dock! Lite mer arbete krävs. För att få ut fettet ur kroppen måste vi röra på oss, helst inom 24 timmar från det att cellerna tömts. Tyvärr har vår kropp ingen propp som vi kan dra ur. Det hade ju varit hur smidigt som helst. Våran propp är att ta en rask promenad, så rask att man blir anfådd. Eller så går man in på ett gym, typ Nordic Club här i Kalmar och kör ett puls-pass.
Givetvis ska man ju tänka på vad man proppar i sig också! Självklart ju! Japp, hur enkelt som helst eller hur? Nä, trodde inte ni skulle tycka det heller. För de flesta av er tänker just nu...jaha, måste jag röra på mig? Hm, orka liksom. Jaha, måste jag tänka på vad jag äter också? Hm, tråkigt liksom.
Ja, nu är det ju så att maskinen som gör dig smal och smärt undertiden du sitter i soffan och vräker i dig pizza och häller i dig läsk är fortfarnade inte uppfunnen, tyvärr. Den som uppfinner en sådan maskin kommer att bli multimiljonär, tro mig. Jag hade varit bland dom första att inskaffa mig en sådan. Men, men, den finns bara i fantasin, och med fantasin kan man ju i och för sig komma långt, men man blir inte smalare. Tro mig! Har försökt drömma mig smal vilket fungerar, men i verkligheten säger speglen något helt annat, nämligen sanningen.
Så varför ska jag lägga ner tid och pengar på denna behandlingen är ju då kanske nästa fråga?
Jo, jag fick ett resultat direkt. Japp, det fick jag!
Herre Gud, 2,5 cm smalare runt låren (runt båda tillsammans) och hör och häpna..hela 4 cm runt arslet! Eller finare sagt, runt stussen! De jaaa! Trodde inte mina ögon först! När jag sedan drog på mig byxorna kände jag att jag gått ihop! En härlig känsla! Så härlig att jag tog mig en rask promenad med ett leende på läpparna. Och på promenaden tömde jag kroppen på fett, drog ur proppen så att säga :)
Ni kommer att kunna följa mig tillsammans med Ilipo i ett par veckor framöver nu. Två gånger i veckan fram till jul ska jag hålla på hade jag tänkt mig. Och jag lovar att dela med mig av resultaten, vad dom än blir. Spännande! Jag har ett mål till jul (och nu menar jag inte mål som i ett mål mat, utan som i resultat), vi får se om jag uppnår det :)
På eftermiddagen gick vi ner till slottet, julmarknad.
Måste vara Sveriges finaste julmarknad! Ärligt! Hur mysigt och fint som helst!
Och det var ju inte bara jag som tyckte det, nej hela slottet var proppfullt med människor. Man fick gå som en zombie, följa massan för att ta sig fram.
Bästa Titti stod och sålde mumsigheter
(jaa, jag vet...inget mumsigt för min del)
som vi fick smaka (öh, okey jag tog bara en bit).
OCH GUD SÅ GOTT! Var ju tvungen att köpa! Öh, till barnen ;)
PS! Tack Titti...you know why!
Har jag sagt att jag älskar fetaost? Inte? Men då säger jag det här och nu, jag älskar fetaost :)
Så det blev lite mumsigheter, fetaostar och glögg inhandlat på slottet.
Ja just det. Som jag skrev i början...jag har fällt en och annan tår idag.
Först fällde jag en tår av lycka! 4 cm mindre rumpa!
Sedan fällde jag en tår av saknad när jag skypade med Pernillas pojkvän som just nu befinner sig i Brasilien!
Ricardo Santos, vi saknar dig! Bara 4 dagar kvar nu!
Och så avslutade jag kvällen med att storlipa!
Filmen "A little bit of heaven" var så otroligt bra och sorglig!
Om ni inte ha sett den, se den! Mycket sevärd!
Jaha jaa, klockan är mycket, alldeles för mycket, som vanligt.
Om ett par timmar ska jag och familjen infinna oss på Fredriksskans. Fredriksskanspokalen för William och KFF P02. Edward ska också vara med, fattas lite killar så han hoppar in och förstärker ett kanonbra lag! Gooo KFF!!!
Kanske bäst att krypa ner i sängen med gurkskivor på ögonen ;)
Oj...öh, jo..hm..jag fällde en tår på morgonen också, när jag tittade mig i spegeln. Jag...öh...hittade ett grått hårstrå, vid tinningen...ett jäkla grått hårstrå! (Obsett, mycket viktigt att det "bara" var ett.) Jag ryckte bort det!
PS! Vill ni ta kontakt med bästa Åsa Nilsson Zizka, klicka HÄR
Tjinge-linge-ling!
Allt har sin skönhet, men det är inte alla som ser den.
I juli bokade jag två biljetter till David Garrett!
China-teatern i Stockholm, tisdagen den 22:e november.
Då, i juli, kändes det som en evighet till november. Och nu har det redan varit! Det gick fort. Men som jag har konstanterat tidigare...ju äldre man blir, dessto fortare går allting...jajjemensan...allting ;)
Tänkte dela med mig lite av min Stockholmsresa!
Måndag, dagen innan avresan till Stockholm, hade Titti och jag fortfarande inte bokat något hotellrum och inte sjutton visste vi hur vi skulle ta oss till huvudstaden heller.
Vi i ett nötskal typ. Det löser sig! Ingen panik! Klart vi kommer till Stockholm på ett eller annat sätt, klart vi kommer att hitta ett boende...någonstans! Absolut!
PANIK!
Bläddrade bland sidorna på internet, hittade ganska många hotell, men man har ju liksom ingen aning vart dom ligger i förhållande till China-teatern. Eller till centrum. Hela jäkla Stockholm är ju ett stort centrum för lantisar som oss.
Tillslut bestämmer jag mig för hotell Birger Jarl.
Kändes lyxigt! Passade oss! Faktiskt!
Ringer till Titti för att informera henne om att jag faktiskt har bokat och betalat boende och för att kolla hur det går för henne och hennes sökningar på olika reseförslag, buss eller tåg.
-Hallåj! Har bokat boende på ett lyxigt hotell...till ett kanonbra pris, sista-minuten-pris. Under halva priset OCH med frukost.
-Och egen toalett, hoppas jag!
-Självklart! Hur går det med tågresan? Eller blir'e buss-skump?
-Alltså, jag står på träningen och håller på att frysa fingrarna av mig, kommer inte in på SJ's sida. Kan du kolla på datorn hos dig i stället. Har du den i närheten?
-Japp! Kollar! Hmmm....klick, klick...hmm...öh, finns inget tåg hem på onsdag!
-Kolla med Kalmar-flyget istället, dom brukar ha billiga flygningar till Stockholm.
-Öh, ursäkta Titti...menjag är flygrädd!
-Vill du komma till Stockholm med 45 minuters skumpande och lite rädsla, eller med 6 timmar skumpande och mycket uttråkad?
-Jag vill helst komma till Stockholm levande!
-Ring och kolla!
-Öh...okey!
Åh! Jag får bita ihop och ringa. Finns säkert ändå inget flyg, inga platser till oss.
Fast det fanns det ju! Givetvis! Lite dyrare än buss men billigare än tåg. Skit också!
Och telefonisten jag pratade med på Kalmarflyget var så gullig och rar, så jag bokade två flygbiljetter...bara så där, utan att tänka!
-Okey Titti, det blir flyg till Stockholm, 08.05 i morgon bitti!
-Guttans, kommer till dig runt 7-tiden!
PANIK! IGEN!
Kan inte sova...fattar inte att jag kunde kaxa till mig så jäkla mycket och boka flygbiljetter.
Känner att jag inte är klok...på riktigt!
07.10 ringer Titti på dörren, pigg, glad och alldeles underbar. Jag däremot är trött, spyfärdig och likblek.
Allting går så snabbt och rätt som det är går vi ut mot flygplanet! Inga fina gångar här inte.
Det ser otroligt litet ut! Hur ska vi alla få plats i planet? Hur ska detta lilla plan lyfta sig själv och alla oss?
Vad har jag gett mig in på. Typ självmord! Titti försöker lugna mig så gott det går och jag biter ihop, spänner fast bältet och stänger givetvis av mobilen. Titti sätter mobilen i flygläge...vilket jag inte alls uppskattar, så hon stänger av den helt. Tack Titti! Kändes mycket bättre :)
Och efter starten kändes det riktigt bra. Faktiskt!
Så bra att vi beställde frukost.
I katalogen skulle man få fralla med fetaost, skinka och grönsaker, kaffe/the och juice för 25 kr.
Vi fick fralla UTAN fetaost, kaffe och en sunkis med sugrör
för 50 kr!
-I katalogen står det 25 kr för frukosten...
-Ja, vi har inte fått de nya katalogerna, dom kommer i veckan. Så de priser som står i dom här katalogerna stämmer inte.
Öh, nähä...en prisökning med 100%. Och ingen FETAOST!
Vi blir stumma, men betalar.
-Ska vi gnälla lite ändå, och ifrågasätta undrar Titti?
-Näää, tänk på att dom har våra liv i sina händer, bokstavligt talat. Så jag tycker att vi skiter i osten och i prisökningen, bara dom tar oss till Stockholm...levande!
Vi landade på Bromma-flygplats. Levande! Jag skakig och knäsvag, men tacksam att vara i liv!
Tog bussen till Stockholm centralstation...och därefter förvandlades vi till...yra höns.
Vart ska vi? Vilket håll? Fan vad fort alla kör! Fan vad fort alla går! Och alla tycks veta exakt vart dom ska...så vi hakade på, och kom, tack och lov, fram till Turistbyrån.
Fick en karta och tunnelbanebeskrivning.
Vi hittade till hotellet, lätt som en plätt. Tre stationer bort och några gator hit och dit och vips så var vi framme hos Jarl!
Jaja,okey, med lite hjälp av GPS och en STOR karta.
Det är jag, Titti och Japanerna som fortfarande är överlyckliga att det finns kartor, riktiga pappers kartor.
Vi var tidiga, men vårt rum var klart, så vi fick checka in redan klockan 10. Vi lämnade väskorna och drog ner till city.
Världsvana som vi nu kände oss.
Vi strosade runt, fikade på Wayne's och ögonshoppade på NK.
Vi handlade Aquatini på systemet och sedan åkte vi tillbaka till hotellet, lämnade av Aquatinin för kylning och gick ett par kvarter bort för att äta middag på Jensen's Böfhus!
Mycket gott! Mycket mättande!
Så mättande att vi bestämde oss för att vila lite innan mötet med David Garrett på China-teatern.
Och vi vilade, och vi vilade.
Sedan bestämde sig Titti för att fixa choklad och kaffe. Så hon drog iväg och handlade...jag slumrade till i sängen. Kaffet och chokladen fick oss att piggna till, likaså Aquatinin.
Vi duschade, sminkade oss och skålade.
-Vad är klockan Titti?
-Ingen aning, jag lyssnar på Garrett...kan inte kolla just nu. Måste ju veta vad det är jag ska lyssna på ikväll...hahaha...
-Åh, har du inte lyssnat på honom innan?
-Nää..
-Helvete Titti! Klockan är 18.35! Det börjar 19.30!! Dom öppnar 18.30!! Och man skulle vara där i god tid!!
-Va?? Är klockan så mycket redan!
-Ja, vi skulle ju vara där för 5 minuter sedan!
-Fan...vi får skynda oss...
-Måste bara knyta mitt nya fina halsband...och inte har jag hunnit fixa något med håret!!! Jag som hade planerat att sätta upp det för en gång skull. Ska jag ha strumporna?
-Skit i strumporna...
-Men du har ju strumpor...
Vi springer, i högklackade skor, gata upp, gata ner...ner till tunnelbanan. Slänger oss in i "tuben"! Pust! Klockan är 10 i sju...vi hinner...vi hinner!
Nej...vi är på väg åt fel håll! Vi måste hoppa av på nästa stopp! Hoppar av, hoppar på, denna gången åt rätt håll.
Tre hållplatser senare vet vi inte åt vilket håll vi ska gå/springa. Vi frågar 2 damer...och dom förklarar för oss i typ 5 minuter. Så söta, så snälla...MEN VI HAR INTE TID LIKSOM.
-Ni ska upp till vänster, sedan åt höger och sedan är det bara rakt ner, förbi NK, men om ni kommer till Dramaten har ni gått förlångt, då får ni gå tillbaka en bit...
Vi tackar damerna...och springer som tokiga.
Förbaskade rödljus...överallt!
Förbaskade skor! Har ont i fötterna! Men jag måste kämpa, måste springa, måste hinna!
Undertiden som vi springer känner jag något kallt slinka ner mellan brösten. Halsbandet, mitt fina halsband med sidensband. Jag hade knytit för löst...och i springandes steg, gräver jag mellan brösten, fångar upp halsbandet och slänger ner det i väskan. Skiter i halsbandet, bara jag hinner till Garrett.
Snälla gode Gud, låt oss hinna! Snälla!
NK är långt...väldigt långt. Varför behöver det vara sååå långt. Hälften hade räckt!
Vi stannar, ser inte någon China-teater, fast det skulle ligga precis här enligt damerna, enligt karta och enligt GPS.
Men så vrider vi lite på huvudet, och där till höger är skylten! Framme! Fullt med folk både utanför och inne. Vi är inte sist! Och klockan är bara kvart över sju! Vi hann! Och jag känner att jag skulle kunna krama hela världen, så lycklig är jag!
Men jag kramar bara Titti!
Och vilka platser vi fick! 3-4 meter från scenen.
Titti blir varm om fötterna och tar av sig strumporna som hamnar i min väska tillsammans med kartan, tunnelbanebiljetter, mitt halsband, gummi (tuggumi alltså!), mobil och plånbok. Tur att ingen kan se IGENOM väskan :)
Halv åtta klampar Garretts grabbar in på scenen...men Garrett syns inte till. Vi väntar. Jag ser i ögonvrån ett sken komma bakifrån. Jag vänder mig om...och där i gången kommer Garrett, spelandes på sin fiol. Världens finaste och bästa Garrett. Han går precis förbi mig, hans kavaj nuddar min axel. Jag dör en liten bit. Jag blir knäsvag för andra gången denna dag! Så knäsvag att jag inte ens tar ett kort när han är så nära mig, fast jag sitter med mobilen i handen! Förstår ni då hur knäsvag jag var?
David Garrett är helt fantastisk! Alldeles, alldeles UNDERBAR!
Mellan varje låt han spelar, berättar han olika roliga saker om sitt liv! Glasögon, hotellrum, mobiler, middagar. Vilken kille! Han är dessutom singel, jajjemen, det berättade han! Så jag tyckte Titti skulle lägga in en stöt...typ springa upp på scenen eller något i den stilen.
Jag menar hur svårt kan det va??
Och jag menar det inte bara för hennes egen skull, utan för min egen skull också!
Min kompis tillsammans med världens bästa Garrett, hur coolt skulle inte det va liksom??!!
David Garrett pratade faktiskt om mig...jojjomensan, det gjorde han! Så här sa han på scenen inför alla människor som satt på China-teatern och avgudade honom:
-In the end of the day, I'm all in to Music!
Gud...jag heter ju Music! Suzana Music! Han måste ju ha menat mig! Eller jag VET att han menade mig, han pratade om mig ;)
Fick en sådan lust att bara resa mig upp och skrika..
-David, in the end of the day, I'm all in to you!
Men jag hejdade mig...tyvärr ;)
Efter China-teatern hade jag och Titti bestämt oss för att gå till Riche, typ hälsa på Anders Timell. Ta en drink eller två. Så vi gick, och vi gick, och vi gick! Och jag hade fruktansvärt ont i fötterna, för tro det eller ej, jag hade bara med mig ett par skor! Glömde mina stövlar hemma i hallen! Flyg-paniken paralyserade mig på morgonen.
Och hur vi än gick så hittade vi inte till Riche eller till Teatergrillen! Vi gick efter karta, vi gick efter GPS, men vi hittade inte! Enligt GPS skulle Riche ligga på Birger Jarlsgatan 4. Vi hittade 2 och vi hittade 6, men 4:an var uppslukad av jorden.
Så vi gick till Hard Rock Café istället.
Och där var det jag och Titti och en hög Japaner med kamera som höll låda. Vet inte om dom hade följt efter oss hela dagen, eller om dom kanske fick en exakt likadan karta som vi på turistbyrån;)
Men va fan...skål!
Hotellfrukost är den godaste frukosten som finns.
Vi åt mycket och vi åt länge.
Sedan fixade vi oss, checkade ut och åkte för att möta bästa Désiree på hennes arbete. Och hon har inte vilket arbete som helst, hon jobbar inte på vilken arbetsplats som helst.
Nej, nej hon arbetar i Riksdagen.
Så vi fick en rundvandring på hennes så otroligt vackra arbetsplats.
Och hon bjöd oss på fika, på riksdagens café.
Tack så hjärtligt Désiree, du är fantastisk!
Titti och jag gick på stan en timme innan vi skulle dra oss ut mot Bromma. Vi hade inte någon hem-biljett, men vårt motto på resan har ju hela tiden varit att det ordnar sig...
på ett eller annat sätt.
Gissa vad jag köpte mig på stan? Ett par stövlar! Underbart! Jag svirade om i butiken och på köpet kändes det som om jag hade fått ett par helt nya fötter....jag kunde gå hur långt som helst igen, men jag gick bara till Centralstationen för att ta bussen ut mot Bromma.
Skulle vi komma med ett plan hem eller skulle vi vara tvungna att ta bussen. Inom mig hoppades jag på flyget, för det gick ju så snabbt och smidigt...men utom mig hoppades jag på bussen för jag var rädd, livrädd.
Det blev flyget och det blev lite taxfree dessutom.
Parfym och godis.
Hemresan var betydligt värre. Planet skuttade och brummade otroligt mycket och jag var rädd att jag skulle dö.
-Äh, störtar planet så har vi i alla fall haft riktigt roligt, sa Titti!
-Sluta, jag vill verkligen inte dö Titti.
Jag höll på att börja lipa.
Flygvärdinnan klappade mig, hon såg nog paniken i mina ögon.
-Så skönt att vi har landat Titti, jag fattar inte att du inte är rädd, det lät ju jättekonstigt och det hoppade och skuttade skitmycket. Och såg du propellerna när vi gick på, dom var tejpade med SILVERTEJP! Och vilken tid det tog att landa, så var det ju inte på väg upp till Stockholm.
-Jo, men jag var lite rädd, men jag kunde ju inte flippa ut när du var som du var.
Hahahaha...hon är för go' hon, Titti-lilla!
Trots att vi bara hade varit borta i ett och ett halvt dygn, kändes det som om vi hade varit iväg i typ en vecka.
Borta bra, men hemma bäst...fast borta då och då är bättre än bäst.
PS! Glömde berätta, vart vi en kom så pratade dom engelska med oss. Fattar inte, men det är kanske så dom gör i Stockholm när dom inte förstår småländska. Lättare med engelskan liksom ;)
Okey, jag brukar ha ett ordspråk så här i slutet, och det ska jag ju förstås ha även nu.
Fast ett nytt ordspråk...eller ordspråk och ordspråk!
Jag bestämmer att detta är ett ordspråk, från och med nu ;)