Söndagar är ju sååå tråååkiga…
… känner på en gång när jag vaknar att det är tråkigt, inte att vakna, men att det är söndag… Går liksom och drar fötterna efter mig, släpar på dom, kaffet smakar också tråkigt, och just nu kom jag på att en lattemaskin hade nog förgyllt mina söndagar… jaaa, ni vet, istället för tråkigt söndagskaffe skulle jag kunna dricka latte, med olika smaker… och endast på söndagar… då skulle mina söndagar bli bra mycket roligare… skulle kanske till och med börja längta till söndagsmorgnarna… problemet är bara att dessa maskiner är så jäkla dyra… riktigt dyra om man nu som jag, vill ha dom som är riktigt bra (vilket jag ju givetvis vill ha, för annars kan det kvitta… kräsen..??..jag vet..!!) Så jag får väl leva med mina tråksöndagar ett par år till… eller vem vet kanske för alltid… Om inte nu någon snäll filur där ute har en till övers och skickar den till mig, bara så där, för att förgylla mina söndagar en aning… Finns det någon..??.. nån..??..vem som..??..
Mamma ringde på eftermiddagen och undrade om vi ville komma ner till dom på lite fika… Öööh… näää, kände inte för det… kände mig liksom trött… slö… tråkad… Men, fortsatte hon, jag har gjort en cheesecake, så jag tän… VI KOMMER!...nästan skrek jag…Jag menar CHEESECAKE…Vem, vad kan stoppa mig..??..Ingen, inget… äääh, lite halka på vägen ut i de mörka skogarna, (vägen som Gud glömde)… aaaah, va gör det..??.. Vi kör på i lite lagom fart… i typ 40 km/h… huvudsaken är att vi kommer fram till cheesecake… Och vi kom fram… efter ett par timmar… eller det kanske ”bara” tog tre kvart, men hur eller hur kändes det som flera timmar… nästa som ett dygn, faktiskt…
Men det var det värt... för gu’ så gott det är med cheescake… jag njöt… verkligen… Och inte nog med de, mamma satte igång att baka frallor med Pernillas hjälp… aaah, nybakade, färska, varma frallor… det slank ner det med, med riktigt gott pålägg… har aldrig sett hjärtformad pepparsalami… men min mamma hittar allt tänkbart… och jag vet inte… men hjärtformad pepparsalami smakade så mycket godare än rund pepparsalami… det kanske ligger MYCKET i det, att man äter med ÖGONEN… jooo, jag tror faktiskt att det stämmer… i mitt fall i alla fall…
Dessutom fixade mamma min klänning som Patrik ”råkade” spilla ner med cider… klänningen skulle egentligen in på kemtvätt, men det hade jag inte tid med… eller rättare sagt, det hade inte kemtvätt tid med att fixa innan nyår… fattar inte att dom inte har tid med en liten, liten klänning… kan ju inte ta några tider att vaska av den kemiskt… eller..??.. Tur att min mamma är kemisk… eller… tvättisk… eller helt enkelt bara så jättebra… för hon fixade den… fick bort fläckarna och den är ren och fin… som ny… TjooHoo, nyårsfesten är räddad… och Patriks plånbok med för den delen… hahaha… Kunde ha kostat honom en splirrans ny klänning, och till det måste jag ju givetvis ha nya skor och ny väska, och smycken… så Patrik, va glad att min mamma är min mamma… annars kanske du hade varit en fattig man på nyårsafton…(ja, du känner ju mig, jag hade ju utnyttjat situationen och KRÄVT det BÄSTA… vilket i mina ögon är det DYRASTE… när någon annan betalar... hihihi)
