Påsklov!

-Ush, känner mig riktigt risig idag William...

-Varför..

-Vet inte, men jag har ont i huvudet och känner mig...jaa...risig!

-Då kan jag hänga lite fjädrar på dig mamma, och så kan du vara ett levande påskris(-ig)!

Idag hade Edward och William äggrullningstävling i skolan.

Om man ville delta skulle man ta med sig ett kokt ägg. Så vi kokade och målade ägg i tisdags. Fina färglada ägg! William gick in för att få ett vinnar ägg! Han var noga, målade mun och ögon på sitt blåa ägg. Oljade in det så det blänkte. Edward tog det lite mer... lungt! Det får gå som det går, typ! Hur kan han vara så lugn Edward? Önskar att jag vore hälften så lugn som han är inför allt! William är mer som jag... hispig och tävlingsinriktad till max! Eller som han själv brukar säga:

-Varför ska man vara med i en tävling om man inte vill vinna? Då kan man ju lika gärna skita i att vara med! Jag vill vinna, jag ska göra så gott jag kan och lite till och jag ska vinna!

Jag kommer ihåg när William bara var 5 år och hade börjat spela fotboll. Efter fotbollssäsongen anordnade föreningen korvfest för alla ungdomsspelare. Och alla fick diplom och pris! Edward som var ett år äldre fick medalj (i guld) och William fick medalj (i silver). Detta var ingen tävling på något vis, utan föreningen delade bara ut pris utan någon betydelse i värdet! Pris som pris! Men för William var det inte pris som pris! Absolut inte!

-Det var fusk, hur kunde Edward få guld! Jag har gjort mest mål!

-Ja men William, det är inte guld på det viset. Edward och hans lag fick guldmedalj för att dom är ett år älder, och dom har tränat ett år mer än ni!

-Det har dom inte alls gjort, jag tränade med dom förra året också, fast jag bara var 4! (Sant!)

-Ja, men dom är äldre, och då får dom guld!

-Jaha! Men dom är äldre nästa år med! Dom är ALLTID äldre! Då får dom ju ALLTID guld! Det är ju fusk!

-Öh... nää, nästa år får ni guldmedaljer... jag lovar!

(Och här hoppades jag att han på ett år skulle glömma hela medaljtjafset... men icke! Han kom ihåg, men det bästa var att han fick guld, alla fick guld!)

Och hur gick det i äggtävlingen?

Hm, om jag säger så här... Edward kom trea och William gick in på sitt rum och var skitförbannad!

Jag har många historier som jag skulle kunna berätta om William och hans tävlingsinstinkt! Här följer några exempel... när vi är ute och går (hela familjen) ska han alltid gå en halvmeter (minst) framför alla andra (först)! Detta gäller även när vi är ute och cyklar! Han ska alltid komma först till bilen, först till dörren, först till duschen... ja listan kan göras lång!

Och säger jag till honom att inte tävla i allt?

Nej, absolut inte! Han är den han är!

Så William får vara William! Tävlings William! Min William!

Nu är jag påskledig! Så skönt! 10 dagar ledig!

Eller, ledig och ledig! Jag har ju fortfarande mitt andra jobb som egentligen är mitt första jobb! Jobbet på trippel heltid! Det jobbet får jag inte ledigt ifrån, någonsin! Det är knappt så jag får en liten stund över så att jag kan gå och skita i lugn och ro. Jag får smyga in på dass, och hoppas att ingen ser mig. Arbetet som hushållerska, mamma och sambo är inget lätt arbete. Åh nej! Och inte får jag betalt heller, snarare kostar det mig en massa!

Men jag får en massa pussar och kramar! Och det är pussarna och kramarna och teckningarna och "jag älskar dig mamma" -orden, som har gjort att jag inte sagt upp mig... än!

På lördag, påskafton, åker familjen till landet! Till min Mami och Papi på påskmiddag och senare grill och där emellan en massa tävlingar! Har jag sagt att vi ALLA är tävlingsinriktade i min familj..? Hihihi! Ja ni, det kan med andra ord gå hur som helst i tävlingarna... men en sak är säker... jag ska vinna! ;)

Och självklart ska det ju letas påskägg också, givetvis!

PS! William tror inte på påskharen, men han tror på påskägg! ;)

Människor är som viner; med åren blir de dåliga surare och de goda bättre. (Cicero)